ÖsterlenAkademien reflekterar

Under den här rubriken publicerar Akademien artiklar, oftast av vetenskaplig karaktär, företrädesvis med anknytning till Österlen och de kompetenser som finns i Akademien.


Artiklarna får användas för privat bruk i icke kommersiellt syfte och kan beställas som pdf-fil  via vårt kontaktformulär

Av Per Anders Mårdh professor emeritus


FYNDET

Det hände under vad som i svensk historia kallas för tidig romersk järnålder.

Det var en sen e ermiddag en vacker septemberdag. Det hade då gått närmare två årtusenden efter att något märkligt inträffade nära den plats där det torp låg som

långt, långt senare  fick namnet Burahus 1 i Ravlunda kommun.

Burahus var ett av de tio torp som låg väster om Ravlunda by. Bonden på Burahus 1 var på väg hem efter att ha harvat ett fält. På vägen skulle han stänga hagen för sin häst och sina två kor. Han hade redan tidigare hittat ett böjt metallföremål, som han sett sticka upp ur marken. Han tyckte att det kunde användas för att hjälpa till att hålla grinden stängd till betesmarken. Solen höll på att gå ner och solstrålarna som silades genom träden träffade grinden.

Plötsligt lyste det till från grinden. Han tog tag i den nya grindklykan och började gnida på den. Han häpnade.

Den sken ju som om den var av guld! Hemma granskades föremålet noggrannare.

Det var riktigt guld! Det visade sig senare vara en guldhalsring, som nu anses som ett av de vackraste historiska föremål som hittats, inte bara i markerna på Österlen utan i hela det nuvarande svenska riket! ...

Guldhalsringen från Burahus

Småbrukarbygd - Minnen från en svunnen tid

Av Dag Lundberg

 

Inledning

Så här på ålderns höst är det svårt att värja sig mot instinkten att utforska minnen som ligger riktigt långt tillbaka i tiden. Det kanske inte är så farligt som det låter; ibland kan det kanske till och med vara intressant och berika den med åldern allt torftigare verkligheten. I denna berättelse vill jag beskriva de levnadsvillkor som gällde på 40- och 50 talet för människorna i den västvärmländska småbrukarbygd där jag växte upp. Jag är medveten om att minnen från barndomen har något osäker grund; är de verkligen upplevda eller är de resultat av vad andra berättat? Hur det än nu må vara med detta så gräver jag frimodigt i min minnesbank och tar risken att fastna i en alltför nostalgisk och romantiserad bild av verkligheten.

Min egen bakgrund och plats sammanhanget

Min mor och far flyttade till lärarbostaden, ”skolhuse”, i Stora Skärmnäs, Brunskog år 1922. Far var då nyutexaminerad från Folkskoleseminariet i Karlstad, mor var utbildad hattmodist och sedermera hemmafru. De hade med sig två små barn i flytten. Inom de närmaste 18 åren utökades barnaskaran med ytterligare fem. Jag, som föddes 1940, blev den siste i raden. Lärarbostaden låg alldeles intill skolbyggnaden. Jag umgicks tidigt med de yngre skolbarnen när de hade rast. I folkskolan hade jag min pappa som lärare; på gott och ont (alltid stå längst bak i kön, inte märkas, vara tyst och snäll). Skolbarnen hade en mycket homogen bakgrund och kom nästan alla från småbrukarhem.

Brunskogs socken

Brunskogs socken ligger i Västra Värmland några mil öster om Arvika, som i sin tur ligger 3-4 mil från norska gränsen. Socknen benämndes i en gammal skrift från 1503 som Bronskog och inkorporerades med Arvika kommun 1971. Området är påverkat av närheten till grannlandet och i gränstrakterna liknar dialekten norskan...

Livet och döden - En personlig betraktelse

av Dag Lundberg


 Som 81-åring och äldre-äldre, som det numera heter, må det vara tillåtet att stanna upp en stund; både titta tillbaka på sitt liv och blicka lite framåt medan tid är. Tid för eftertanke med andra ord.

Mitt eget liv som det varit.

Jag hade ynnesten att få växa upp i en idyllisk småbrukarbygd med en far som var folkskollärare och en mor som födde åtta barn och skötte familjen. Tack vare omtänksamma föräldrar och syskon och goda kamrater i en fin miljö fick jag en lycklig uppväxt. Enligt ett gammalt talesätt så föddes jag med ”blomjord i fickorna”.




Varför åt man som man åt och varför äter

vi vad vi äter?


 När man i äldre tider skulle äta var valet av livsmedel starkt begränsat i jämförelse meddagens valmöjligheter. Nutidsmänniskan nås av allehanda reklam om matvaror, exponerasför budskap i tidningar som specialiserat sigpå mat, från artiklar i den allmänna dags- och veckopressen, från radioprogram och TV-kockar som lagar mat inför ens ögon. Inte att förglömma hälsoprofeter som talar om vad som de anser nyttigt att äta eller varnar om farligt innehåll i vissa livsmedel, inklusive drycker. Dessutom råder ett skönhets- ideal som poängterar att man helst skall se ut som

om man inte ätit sig mätt under en längre tid.

Ofta nås vi av budskap som är helt motsägelsefulla, vilket lett till att nya viktiga

kunskaper kan göra det svårare att få gehör. Vi har fått nya metoder för produktion av livsmedel, där man kan ta bort komponenter som anses olämpliga, såsom fett, socker, salt, kolesterol m.m. Man tillför också mindre lämpliga komponenter som saltlösningar för att öka vikten på kött. Man tillsätter dock också komponenter som man anser nyttiga, t.ex. vitaminer och laktobaciller. Man försöker öka försäljning av produkter genom tillsatser, som påverkar hjärnan så att vi vill konsumera mera

av varan...


Denna artikel är ett särutdrag ur Akademiens bok Livskvalitet Öster om Leden.

Två antika pandemier


År 2020 kommer vi alla minnas som pandemins år och många, för att inte säga alla har påverkats av den. Under antiken förekom två epidemier/pandemier som lämnat avtryck i litteraturen

Den Athenska pesten bröt ut under andra året av det Peleponnesiska kriget 430-429 f.kr. Den började i Ethiopien och spred sig till Egypten, Libyen och en stor del av Persien. När den drabbade Athen var det först befolkningen i Pireus som drabbades. . Man tror att mellan 75 000 och 100 000 avled. Stadens befolkning uppskattades vid tiden till cirka 500 000. Man antar att orsaken till epidemin var typhoid feber, som drabbade en befolkning, som saknade immunitet och som kanske var i dåligt skick på grund av bristande tillgång på mat och andra umbäranden orsakade av pågående krig.

Orsaken var möjligen typhoid feber - Salmonella typhii

Sjukdomsbilden beskrivs av Thukydides, som själv drabbades av sjukdomen. Symtomen slog till plötsligt...

Den smala midjan - vacker och möjlig


En smal midja har många hälsofördelar. Så här i pandemitider är det till och med livsavgörande. De som drabbas av svår covid-19 sjukdom har vetenskapligt dokumenterats besitta en bukfetma. Bukfetma till skillnad från annan fettväv skickar ut inflammations stimulerande ämnen som gör det svårare att bekämpa SARS-CoV-2 virus. Svår covid-19 är nämligen ett tillstånd av hyperinflammation,  som måste lugnas ner för ett tillfrisknande. Att veta vad som gynnar bukfetma och vad som motverkar bukfetma är därför viktigt att veta och det handlar detta kapitel om. 
 

 "Ökad risk för svår Covid-19 sjukdom med bukfetma

Fetma är en riskfaktor för svår sjukhuskrävande form av covid-19. Nya studier visar att just bukfetma är kopplat till den svåra formen av covid-19. Det gäller även om man inte har någon övervikt, både för européer och asiater. Det visar sig att bukfetma till och med är en starkare riskfaktor än ålder. Eftersom bukfetma förekommer mest hos äldre män, förklarar bukfetman många av de dödsfall som har skett i samband med covid-19 sjukdom. Kvinnor och yngre är på så sätt förskonade. Orsaken till att bukfetma ger svår covid-19 sjukdom är.. 

 

Denna artikel är ett särutdrag ur Akademiens bok Skönhet och Hälsa Öster om Leden.

Farsoter och pandemier på Österlen


Hur farsoter och pandemier har drabbat just Österlen i äldre tider vet vi inte så mycket om. Men att pesten härjade där under 1300- talet liksom i övriga Europa är sannolikt även om vi saknar direkta källor.... 

…. Om pestutbrottet i Norden under början av 1700-talet finns mer kunskap. Det var missväxt och nödår under 1708  - 1709 och 1725 i hela landet som sedan följdes av hungersnöd med svält och människor dog i stort antal. Det stora Nordiska kriget under 1700-talets första årtionden krävde många soldaters liv, över 200 000 man eller var fjärde soldat stupade enligt uppgift. Byar och gårdar var tömda på manfolk genom kriget och det gick farsoter över landet. Till detta kom så den stora pestepidemin med ett kraftigt angrepp i Sverige 1710-1713 mot en redan försvagad befolkning. I synnerhet drabbades den fattigaste delen av folket värst, som alltid. Missväxt med påföljande svält var återkommande under århundradet och befolkningstillväxten stagnerade. Under en dryg 20-årsperiod från 1742 till 1765 stod många tidigare bebodda hus t.ex. i Kivik och övriga Södra Mellby församling öde eller som det också benämns ”manlösa”. Ystad, på tidigt 1700-tal Skånes nästa största stad efter Malmö, med drygt 1800 invånare angreps intensivt sensommaren 1712...

Farsoterna i historien


Till för ett par årtionden sedan fanns en utbredd föreställning att det moderna samhället hade lagt svåra och okontrollerbara infektionssjukdomar bakom sig. Därefter har ett antal nya farliga epidemier/pandemier dykt upp, som exempelvis Ebola, AIDS, SARS och alldeles nyligen Covid-19. Även sjukdomar som länge ansetts i det närmaste utrotade som tuberkulos har återkommit i mer svårbehandlade varianter.  Det gångna årets pandemi har varit en påminnelse om att virus- och bakteriebetingade sjukdomar har plågat mänskligheten sedan urminnes tider. Men när uppträdde de första farsoterna, vilka var de och hur påverkade de samhället? 

Vad är en pandemi och hur fungerar virusen


Pandemi kommer från det grekiska ordet av ”pandemias” som betyder hela folket. Vid pandemi är en sjukdom spridd till flera världsdelar. Vid en epidemi är utbrottet mera begränsat. Pandemier har drabbat världen i flera omgångar. Digerdöden härjade på 1350-talet och kolera på 1800-talet. Spanska sjukan 1918-20 är den pandemi som anses haft högsta dödstalen på över 50 miljoner individer. Asiaten härjade år 1957 och Hongkonginfluensan åren 1968-70. 

Covid-19 är en virusinfektion som orsakas av SARS-CoV-2 (Severe Acute Respiratory Syndrome-Coronavirus-19). Detta virus klassificeras som ett coronavirus och i denna grupp återfinns också SARS 2003 och Middle Eastern Respiratory Syndrome Corona Virus (MERS-CoV) år 2012. WHO deklarerade COVID-19 som en global pandemi mars 2020. 

Nils Trydings egen konsthistoria


I ÖsterlenAkademiens bok Skönhet och hälsa Öster om Leden skrev Nils Tryding ett personligt kapitel Min egen konsthistoria, där han beskriver sin uppväxt i Tryde, sin utbildning till läkare inom klinisk kemi och sitt liv med konsten. Vår framlidne akademiledamot hade en humor som inte sällan fick våra tårar att rinna och som han ger exempel på i sitt kapitel.
Nils gravsattes nyligen i Tryde kyrka så som han önskat sig och så som hans kapitel avslutades då han skrev det 2013. Som en hyllning till Nils publicerar vi hans artikel. 
Boken Skönhet och hälsa Öster om Leden kan beställas här på vår hemsida.

 

"Min farfar hette Nils. Han föddes 1845 i en krubba i vattenkvarnen Krubbemölla nära Vitaby på Österlen. Han vandrade efter ett antal år några mil söderut och stannade i den lilla byn Tryde. Där hade patronen på Kåseholm bestämt att den lilla medeltidskyrkan var för trång och måste rivas och ersättas med ett Tegnértempel. Min farfar fick arbete med detta på 1860-talet och byggde sig själv ett litet hus intill. Han var snickare och gjorde förutseende nog sin egen likkista. Han blev tidigt änkeman och använde kistan till att sova middag i – ett ovanligt avspänt förhållande till döden.

Min vagga vaggade i Tryde i Ingelstads härad. Jag såg dagens ljus för drygt 80 år sedan i hemmet i Tryde Eke mitt i Österlen. Min förlösare var doktor Ragnar Björnberg från Tomelilla…"